Scary people
Skrivet 2012-02-28 Klockan 22:23:49
Har just tittat på denna film, en sannberättelse om Ukrainas första och största seriemördare, Andrej Evelenko heter han i denna film, men för mig är han känd som Andrej Tjikatillo. Jag har läst allt jag kommit över om denna sjuka man, har även skrivit en förberedande C-uppsatts om honom när jag gick på komvux. (Fick MVG på den, bara så ni vet, haha)
Seriemördare har alltid fascinerat mig, förstå mig rätt nu, det jag menar är att jag funderar på vad som rör sig i huvudet på dem, hur kan man utföra dessa vidriga brott och ändå kunna leva i vardagen, jag har som sagt läst en hel del om detta och vad jag kommit fram till är att dessa människor har haft en tragisk barndom där föräldrarna separerat och barnet får utstå både misshandel och sexuella övergrepp.
Det är fruktansvärt det dessa barn får utstå men det är ingen ursäkt för vad dom sedan gör som vuxna. Vi kan ta Andrej som ett exempel. Han hade en tragisk barndom och när han växte upp blev han det vidriga monster han var. Han våldtog och mördade 52 kvinnor och barn och åt även vissa kroppsdelar. Han härjade mellan 1978-1990 i Ukraina. Rysslands första seriemördare, polisen hade panik för sånt här händer överallt men inte i Ryssland.
Andrej kunde gripits efter första mordet men hans fru gav honom falskt alibi. Polisen i Ukraina ville ha en gripen för morden så fort som möjligt så de misshandlade en våldtäktsman som var helt oskyldig till detta tills han erkände morden. Nu hade man mördaren, men trots detta fortsatte morden för den riktiga mördaren var fortfarande fri.
Andrej greps den 20/9-90 med 52 människoliv på sitt samvete, rättegången höll på i 4 månader och han var tvungen att sitta i bur under rättegången för annars skulle alla barnens föräldrar vars liv han tagit slitit honom i stycken. Han dömdes till döden. Han avrättades i fängelset med ett nackskott den 14/2-94. En välgärning för mänskligheten, sådana som han har ingen rätt att leva tycker jag personligen.
Tänk vilka sjuka hjärnor det finns där ute, och jag tror dom är många fler än vi tror, så det ända jag kan säga är var rädda om er!
Seriemördare har alltid fascinerat mig, förstå mig rätt nu, det jag menar är att jag funderar på vad som rör sig i huvudet på dem, hur kan man utföra dessa vidriga brott och ändå kunna leva i vardagen, jag har som sagt läst en hel del om detta och vad jag kommit fram till är att dessa människor har haft en tragisk barndom där föräldrarna separerat och barnet får utstå både misshandel och sexuella övergrepp.
Det är fruktansvärt det dessa barn får utstå men det är ingen ursäkt för vad dom sedan gör som vuxna. Vi kan ta Andrej som ett exempel. Han hade en tragisk barndom och när han växte upp blev han det vidriga monster han var. Han våldtog och mördade 52 kvinnor och barn och åt även vissa kroppsdelar. Han härjade mellan 1978-1990 i Ukraina. Rysslands första seriemördare, polisen hade panik för sånt här händer överallt men inte i Ryssland.
Andrej kunde gripits efter första mordet men hans fru gav honom falskt alibi. Polisen i Ukraina ville ha en gripen för morden så fort som möjligt så de misshandlade en våldtäktsman som var helt oskyldig till detta tills han erkände morden. Nu hade man mördaren, men trots detta fortsatte morden för den riktiga mördaren var fortfarande fri.
Andrej greps den 20/9-90 med 52 människoliv på sitt samvete, rättegången höll på i 4 månader och han var tvungen att sitta i bur under rättegången för annars skulle alla barnens föräldrar vars liv han tagit slitit honom i stycken. Han dömdes till döden. Han avrättades i fängelset med ett nackskott den 14/2-94. En välgärning för mänskligheten, sådana som han har ingen rätt att leva tycker jag personligen.
Tänk vilka sjuka hjärnor det finns där ute, och jag tror dom är många fler än vi tror, så det ända jag kan säga är var rädda om er!
Tidigare liv!
Skrivet 2012-02-25 Klockan 16:26:25
Håller just på och läser en bok om tidigare liv, helt otroligt vad vi varit med om utan att ha en aning om det. Sylvia Brown heter författaren, har tre böcker av henne och håller nu på med den sista boken, så intressant, läs den.
Tänk att tidigare liv kan påverka oss så negativt i detta livet om vi råkat ut för något tragiskt nån gång i ett annat liv. Hon skriver om cellminnen, så allt vi varit med om sen tidens begynnelse finns i cellminnet och kan påverka oss i nuet. Undrar just hur många liv jag levt hittils, och många fler lär det bli eftersom själen är evig.
Tankarna går till min egen getingfobi, ingenting i detta liv har hänt för att göra mig så vansinnigt rädd för getingar, har inte ens blivit stucken nångång, så min starka fobi måste ligga bakåt i tiden, skulle vara intressant att se om man kan hitta roten till detta, vem vet, kanske gör en regression nån gång, skulle vara häftigt att få veta vilka olika liv jag levt.
Hon beskriver olika fall i boken, ett exempel är en tjej som bor vid vatten, älskar att höra vågornas kluckande, hon känner stor frid att vara vid vatten, men helt plötsligt en natt när hon är 29år vaknar hon och hör vågorna och får sådan panik så hon flyr hemifrån och från den dag var hon livrädd för vatten.
Det visade sig när hon gjorde en regression att hon vid 29års ålder år 1836 hade varit på väg med en färja över Mississippifloden för att åka till sin fästman, de skulle gifta sig, men färjan kapsejade och hon drunknade. Tyngden av hennes långa kjolar drog ned henne så hon lyckades inte simma in till stranden.
En tragisk historia, men när hon väl hittade roten till varför hon plötsligt hade sådan vattenskräck kunde hon frigöra sig från den skräcken.
En annan historia från boken handlar om en tjej som är så rädd för eld så hon inte kan vistas i ett rum med levande ljus, inte tända en tändsticka, eller ens höra spraket från en levande brasa, den rädslan grundade sig i att hon nån gång på 1400-talet blev anklagad för att vara häxa och brändes på bål.
Tycker ni det verkar vara intressant läsning så heter boken "Lär av dina tidigare liv" med Sylvia Brown.
En bok jag kan rekomendera!
Tänk att tidigare liv kan påverka oss så negativt i detta livet om vi råkat ut för något tragiskt nån gång i ett annat liv. Hon skriver om cellminnen, så allt vi varit med om sen tidens begynnelse finns i cellminnet och kan påverka oss i nuet. Undrar just hur många liv jag levt hittils, och många fler lär det bli eftersom själen är evig.
Tankarna går till min egen getingfobi, ingenting i detta liv har hänt för att göra mig så vansinnigt rädd för getingar, har inte ens blivit stucken nångång, så min starka fobi måste ligga bakåt i tiden, skulle vara intressant att se om man kan hitta roten till detta, vem vet, kanske gör en regression nån gång, skulle vara häftigt att få veta vilka olika liv jag levt.
Hon beskriver olika fall i boken, ett exempel är en tjej som bor vid vatten, älskar att höra vågornas kluckande, hon känner stor frid att vara vid vatten, men helt plötsligt en natt när hon är 29år vaknar hon och hör vågorna och får sådan panik så hon flyr hemifrån och från den dag var hon livrädd för vatten.
Det visade sig när hon gjorde en regression att hon vid 29års ålder år 1836 hade varit på väg med en färja över Mississippifloden för att åka till sin fästman, de skulle gifta sig, men färjan kapsejade och hon drunknade. Tyngden av hennes långa kjolar drog ned henne så hon lyckades inte simma in till stranden.
En tragisk historia, men när hon väl hittade roten till varför hon plötsligt hade sådan vattenskräck kunde hon frigöra sig från den skräcken.
En annan historia från boken handlar om en tjej som är så rädd för eld så hon inte kan vistas i ett rum med levande ljus, inte tända en tändsticka, eller ens höra spraket från en levande brasa, den rädslan grundade sig i att hon nån gång på 1400-talet blev anklagad för att vara häxa och brändes på bål.
Tycker ni det verkar vara intressant läsning så heter boken "Lär av dina tidigare liv" med Sylvia Brown.
En bok jag kan rekomendera!
Hej hopp!!
Skrivet 2012-02-24 Klockan 12:15:12
Jaha, då har jag hittat hit igen, är ju ett tag sen jag var här, skall försöka bättra mig och uppdatera lite oftare, vet att jag sagt det förut, men ska försöka hålla det denna gång.
Tiden jag varit borta har jag ägnat åt att "hitta tillbaka till mig själv", som ni alla vet mådde jag ganska dåligt ett tag men det är över nu, nu är jag redo för livet igen! Yippi!!
Igår hade jag en kanonkväll på Royal Oak med Lina och Antonio, Royal firade 2-årsjubileum så det var massor med folk, det bjöds på mat och dryck och som grädde på moset hade dom ett liveband som spelade. En riktigt lyckad kväll.
Som ni förstår slank det ner en o annan öl så idag är jag lite mosig, haha, men som man bäddar får man ligga. Idag ska jag bara slappa och ta det lugnt, har redan hunnit med 2 filmer, blir nog inget vettigare gjort än så idag. Ska ladda inför en jobbarnatt.
Ha det bäst alla vänner, nu ska jag koka en kopp kaffe och slappa framför tv:n. Ciao!
Jaha, då har jag hittat hit igen, är ju ett tag sen jag var här, skall försöka bättra mig och uppdatera lite oftare, vet att jag sagt det förut, men ska försöka hålla det denna gång.
Tiden jag varit borta har jag ägnat åt att "hitta tillbaka till mig själv", som ni alla vet mådde jag ganska dåligt ett tag men det är över nu, nu är jag redo för livet igen! Yippi!!
Igår hade jag en kanonkväll på Royal Oak med Lina och Antonio, Royal firade 2-årsjubileum så det var massor med folk, det bjöds på mat och dryck och som grädde på moset hade dom ett liveband som spelade. En riktigt lyckad kväll.
Som ni förstår slank det ner en o annan öl så idag är jag lite mosig, haha, men som man bäddar får man ligga. Idag ska jag bara slappa och ta det lugnt, har redan hunnit med 2 filmer, blir nog inget vettigare gjort än så idag. Ska ladda inför en jobbarnatt.
Ha det bäst alla vänner, nu ska jag koka en kopp kaffe och slappa framför tv:n. Ciao!
